HOME > Ekonomi

Ekonomi

Många lantbrukare känner idag tveksamhet inför dyra och långsiktiga investeringar. Bland det första man frågar sig när man funderar på att täckdika är lönsamheten. Är det ekonomiskt försvarbart att dika sina åkrar när framtidsutsikterna spår om minskad lönsamhet i jordbruket? Jag skulle vilja vända på frågan, har vi råd att inte ha väldränerade marker inför framtiden?

Specialodlingar kräver optimala förutsättningar

I takt med att kontrakten för grödor som maltkorn, grynhavre och brödvete blir allt vanligare ökar också kravet på odlingssäkra jordar som ger stabil avkastning och kvalitet. Detta kräver goda förutsättningar för grödorna så att de växer under optimala förhållanden. Med en väldikad åkermark där sådden sker under optimala förhållanden och tröskningen görs när kärnan har bästa kvalitet ges de bästa förutsättningarna för ett lönsamt jordbruk. Grunden är en god markavvattning.

Faktorer som påverkar

Om en täckdikesinvestering är lönsam på ett specifikt fält beror av många faktorer. Först och främst måste storleken på skördeökningen bedömas. En hjälp att bestämma detta är att utgå från tidpunkten för vårbruket och se hur många dagar senare den är i jämförelse med väldränerade fält i området. Räntan och inflationen har stor betydelse men också företagets likviditet, om pengar måste lånas för investeringen.

Låt oss först titta på vilka intäkter och minskade kostnader vi kan få av en täckdikning. I exemplet nedan är maskinkostnader m.m. taget från Hushållningssällskapets bidragskalkyler 2002, maltkorn i ersättningsnivå 3.

Ökade intäkter

Skördeökningar p g a snabbare upptorkning och tidigare vårbruk. Varje dag tidigare sådd medför 50-70 kg merskörd fram till optimal såtid. 14 dagar tidigare sådd ger 700-1000 kg högre skörd för spannmål. Antag att priset är 1 kr/kg.
» 700-100 kr/ha

Friare växtföljd, möjlighet att odla mer höstsäd p g a tidigare skörd.
» 100 kr/ha

Minskade Kostnader

Mindre markpackning: 3-5 procents skördeökning innebär 120 till 200 kg/ha mer kärna vid en skördenivå på 4000 kg/ha
» 120-200 kr/ha

Lägre dragkraftsbehov vid jordbearbetning och därmed minskad dieselåtgång. Minskning med 4 liter/h x 5,60 kr/l x 2 h/ha = 33 kr/ha
» 33kr/ha

1 timme mindre jordbearbetning: färre harvningar på våren, minskad tid för plöjning m.m. En minskning med 1 timme "traktortid" per ha medför 152 kr i minskade rörliga kostnader.
» 152 kr/ha

Minskad arbetstid per hektar med 1 timme á 141 kr/h
» 141 kr/ha

Minskad kemisk ogräsbekämpning. Grödans ökade konkurrensförmåga möjliggör lägre doser
» 30 kr/ha

Minskad kvickrotsbekämpning med en gång/växtföljd
» 70 kr/ha

Minskade torkningskostnader, tidigt vårbruk ger tidigare skörd. En minskning från t ex 23 till 18 procents vattenhalt ger i det intervallet en kostnadsminskningpå 8,92 kr/dt och procents vattenhaltsminskning.
» 112-83 kr/ha

För maltkorn med ett pris på 1,00 kr/kg ger denna kalkyl ett netto på i sämsta fall 1 458 kr/ha (en skördeökning på 700 kg/ha) till i bästa fall 1 809 kr/ha (1 000 kg skördeökning/ha). För att få en bild av om det är lönsamt att dika marken bör man göra en utvärdering på hur täckdikningen slår på en hel växtföljd. För vissa grödor som t ex, ärt kan ju dräneringen vara skillnaden mellan att få skörd eller inte.

Kostnaden för täckdikningen.

Kostnaden för en väl genomförd systemtäckdikning är idag ungefär 10 000 kr/ha om åkermarken är stenfri eller man använder sig av grävfri teknik med täckdikningsplog. På stenbunden åkermark kan det kosta upp till 16 000 kr/ha. Är täckdikningen väl genomförd och det sker ett kontinuerligt underhåll kan täckdikningen fungera i femtio år. För att vara lite försiktiga räknar vi med trettio års livslängd. Årskostnaden blir då 726-1162 kr med 6 procents ränta

Avskrivningstid och lönsamhet

Den skattemässiga avskrivningen är 10 år, d v s om man lånar pengar till investeringen måste lånen betalas med beskattade pengar efter tionde året. Med en avskrivning på 10 år med 6 procents ränta blir kostnaden 1 359 till 2 173 kr/år (med 10 000 resp. 16 000 kr i investeringskostnad). Investeringen betalar sig alltså (1 458 kr - 1 359 = + 99 kr) med 10 års avskrivning vid den lägre investeringskostnaden medan en högre investering först betalar sig på lite längre sikt. Men om man betänker att investeringen håller i trettio år eller mera så blir lönsamheten en annan. 1 458 kr – 726 kr = 734 kr i vinst.

Med nuvarande ränteläge på 6 % och ingen inflation är det då rätt att låna pengar för en täckdikningsinvestering? Om marken knappt är odlingsvärd i dag p g a dålig avvattning och jorden i övrigt är bördig är en investering i täckdikning alltid lönsam. Det är svårare att bedöma lönsamheten på de jordar där man bedömer skördeökningarna som små, då lån alltid är likviditetskrävande. Finns pengarna gräv ner dem i täckdikning. En bieffekt blir att markens värde ökar.

David van Alphen de Veer
Hushållningssällskapet i Sörmland

BACK PRINT TOP